Återigen har Hollywood gjort en remake på en gammal 80-talsklassiker tillika barndomshjälte till undertecknad. Ut med Paul Verhoeven och in med José Padilha bakom kameran och ut med Peter Weller och in med Joel Kinnaman som den ikoniska robotsnuten. 2014 års version 2.0 av vår stenhårde hjältes mjukvara är en lite mer stjärnfylld rulle än 1987 års version 1.0. Dessvärre är även version 2.0 en PG-13 rulle till skillnad från sin föregångares R-rating. Men allt är inte lika mörkt som den nya Robocop-dräktens färg.

Det ska vara värt att påpeka att undertecknad varit emot detta projekt sen första dagen det tillkännagavs att en remake var på gång. Det blev ett biobesök för att vänner till mig så gärna ville se filmen och jag hakade på enbart för att skriva denna recension. Originalet är en milstolpe i både sci-fi-genren och i filmhistorien. Vad som gjorde den så bra var även Verhoevens val att ge berättelsen en satirisk och samhällskritisk touch av hur det amerikanska och västerländska samhället skulle utvecklas. I nyhetsinslag och i reklamsnuttar som dök upp under filmens gång drevs det hejdlöst med den västerländska kommersialismen och masskonsumtionen som i framtiden helt hade spårat ur. Temat med att ha en människa som förvandlas till en robot hade även en underliggande ton av just kommersialism och masskonsumtion. Verhoeven ville förmedla en historia och undersöka temat av en fri mans liv som förvandlas och blir en företagsprodukt och ett varumärke, där företaget har makten att göra vad de vill med dennes liv eftersom han är deras egendom numera.

Där finns en hel del misstag och fel som jag som trogen anhängare av originalet retar upp mig på i denna nya version. Regissören José Padilha, som för övrigt gjort de två fantastiska brasilianska filmerna Tropa de Elite och Tropa de Elite 2, följer inte Verhoevens tema här. Där finns ett speciellt nyhetsprogram i filmen, lett av Samuel L. Jackson, som förklarar framtiden för robotindustrin, som dyker upp emellanåt i filmen. Men inget av de satiriska inslag som anspelar på bristerna i det västerländska samhället (vilket är något som jag saknar). Anledningen till att detta saknas beror nog på den andra saken jag retar mig på med denna film. Nämligen den tidigare nämnda PG-13 gränsen.

Kidsen hade nog inte fattat så mycket av det samhällskritiska innehållet utan betalar endast för biljetten för att se Plåtburken panga bovar. Åldersgränsen tar även bort det extrema våldet som originalet gjorde sig känt för, med sina överfyllda blodpåsar som exploderade våldsamt i bröstet när någon blev skjuten. Vem kan glömma vad som hände med en viss karaktär som fick ett bad i Toxic Waste?

Som vanligt används PG-13 för att sälja mer biljetter eftersom man får in mer folk i biograferna då. Och med tanke på den stjärnspäckade ensemblen i filmen så krävs det nog att man får in pengar för de utgifter som lagts på deras löner.

Handlingen har uppdaterats en hel del sedan originalet och det är faktiskt kul att filmen inte kopierar helt. Den följer dock samma grundmönster med hur polisen Alex Murphy (Joel Kinnaman) blir skadad i tjänsen (i originalet dog han visserligen) och hur ett företag använder sig av hans kvarlevor för att bygga en mekanisk supersnut. Denna supersnut blir en succé när han rensar upp i det framtida Detroits gator och får brottsligheten att sjunka med 80 procent. Allt eftersom blir det klart att företaget bara använt honom som en PR-grej för att få det amerikanska folket att visa stöd för att rösta igenom ett nytt lagförslag som godkänner att robotar, alltså helt mekaniska och inte med människodelar i sig som vår käre hjälte, ska helt byta ut varenda polis i USA:s städer. Dessa robotar tillverkas så klart av samma företag som byggt Plåt-Niklas himself.
Vid sidan om detta följer vi Alex Murphys familj som tampas med hur det är att leva med den nya versionen av den före detta maken och fadern.

Den nya handlingen är faktiskt helt okej. Den lägger mer fokus på hur vår hjältes familj tar sig igenom det hela och vi får se en mer skurkaktig agenda från företaget Omnicorp än vad vi fick se av dess motsvarighet OCP i originalet. Problemet med handlingen som jag retar mig mycket på är dock att Alex Murphy redan direkt från att han tar sina första steg som RoboCop, är medveten om vem han var och att han numera är en cyborg. Han har känslor redan från första början, åker och träffar sin familj och tampas mer med sitt nya jag än att försöka återfinna sitt gamla jag. Vad som gjorde att den ursprungliga Robocops historia satte sig i hjärtat var att Alex Murphy, efter att han blev Robocop, inte hade den blekaste aning om vem han var före han blev titelhjälten. Han betedde sig som en robot, var känslokall, ignorerade folk från sitt förflutna eftersom han inte visste vilka de var och hade inte något minne av eller känslor för sin förra familj.

Det var med filmens gång som han började lära sig igen vad det innebar att vara människa, vem han var, att känna känslor och återfå minnet av sin familj. Framåt slutet är han mer människa än robot, med undantag för utseendet. Den fullständiga övergången symboliserades i originalet med att Murphy först framåt slutet tog av sig sin hjälm och man då fick se hans mänskliga ansikte till fullo, plus att hans röst även ändrades från smått robotaktig till helt mänsklig. Problemet i den nya filmen är att vi får se hans ansikte redan i första scenen efter att han har blivit en cyborg. Hans röst är även mänsklig hela filmen igenom.

Rörande scenerna när vi får se hans ansikte, eller även också när vi bara får se hans mun, finns där även ett problem till med filmen. Nämligen den nya designen på RoboCop. I den ursprungliga versionen tyckte jag aldrig att det såg ut som en man i en dräkt, även när han tog av sig hjälmen. Rob Bottin som skapade dräkten och gjorde sminkningen i originalet (och som även ansvarade för specialeffekterna och sminkningen i John Carpenter’s The Thing från 1982), lyckades göra en väldigt realistisk make-up på Peter Weller när hjälmen åkte av och det såg verkligen ut som att han bortom ansiktet var en maskin. I den nya behåller RoboCop inte bara sitt ansikte utan även sin högra hand av någon anledning, som fortfarande är mänsklig. Och det hela ser bara ut som att han är en man i en dräkt tyvärr. Jämför nedanstående bilder.

Men trots alla sina brister så är denna film faktiskt inte helt usel. Och långt ifrån det också. Hade filmen inte haft sin originalutgåva hade detta varit en väldigt solid och underhållande sci-fi-action. Med undantag för de nämna bristerna i manuset där karaktären redan vet vem han är från första början, gillar jag som sagt de nya aspekterna som de har fört in i handlingen. Det är som nämnt roligare att de går lite av en egen väg än att bara helt kopiera originalet. Men jag hade som sagt velat se att de behöll satiren, samhällskritiken, sagan om hur RoboCop först är känslokall och robotaktig för att sen återfinna sin mänsklighet, samt att det skulle ha varit rated-R.

I övrigt fungerar Padilhas regi utifrån manuset han har haft att arbeta med och skådespelarinsatserna är bra. Där finns ingen som direkt utmärker sig extraordinärt, men där finns ingen som suger heller. Kinnaman spelar faktiskt bra tro det eller ej, och hans engelska har blivit mycket bättre. Han har för filmen även lärt sig att behärska Detroit-dialekten. Den som sticker ut mest anser jag vara Gary Oldman, som spelar den godhjärtade doktorn som skapar maskinen, men denna karl misslyckas ju aldrig med sitt jobb. Nu kanske jag även är lite partisk eftersom jag älskar Oldman och allt han gör (men i min bedömning av skådisinsatserna anser jag hans prestationer vara bland de bästa i filmen). Det är även kul att det ursprungliga ledmotivet är kvar i  filmen.

Filmen är alltså inte en dålig film egentligen. Långt ifrån det. Den är faktiskt bättre än vad jag trodde. Det är bara det att om man jämför det med originalet, och om man som mig även är en sucker för originalet, letar man och hittar brister. Men bortser man från detta är det faktiskt en välgjord film som definitivt funkar helt okej – och som framförallt hade funkat ännu bättre om det aldrig hade funnits en ursprunglig föregångare.

Betyg blir 3 av 5

# # # # # # # # # # # # # #

2017-12-07